Korpens historia

Ska man vara riktigt petig så heter vi Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet och har varit ett förbund inom Riksidrottsförbundet sedan 1976. Men alla som känner oss kallar oss Korpen. Lite som en kär, bra och trogen vän. En vän som alltid har funnits där i vått och torrt. 

På sätt och viss kan man säga att Korpen alltid funnits. Eller åtminstone i 75 år. Det var nämligen då, 1945, som Stockholms stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Andersson tog initiativet att bilda Svenska Korporationsidrottsförbundet. Och då kanske du också förstår varifrån ”smeknamnet” Korpen kommer ifrån… 

Vad människan behöver 

Innan dess hade ett gäng olika yrkesgrupper spelat olika mot varandra i olika lagidrotter. Poliser, brandmän, sotare och målare höll igång med matcher i bland annat fotboll och bandy. Men Carl Albert Andersson såg något annat, större och förenande i andra världskrigets elfte timme. ”Människor behöver en frisk kropp och någonting att hoppas på”, sa Carl Albert och såg till att 1945 bilda Svenska Korporationsidrottsförbundet. Och så var Korpen fött. 

De kommande tre decennierna växte det fram motionsformer i rasande takt med Korpen som arrangör. Det var allt från cykelaktiviteten ”Kul på hjul” och Folkidrottsveckor till motionskampanjen ”Spänst åt kvinnan” och hälsosatsningen Familjemotion. På 1960-talet gjorde Korpen ännu bredare motionssatsningar på familjemotion, pensionärsmotion och framförallt blev Korpens rikstäckande möjligheter ett sätt för företag att förbättra sin hälsa. 

Motionsvåg och hälsoboom 

På 1980-talet fullkomligt exploderade motionsvågen. Det var jogging, massor av olika typer av pass och självklart lagidrotter. Korpen fortsatte utvecklas och 1989 beslutades att namnet skulle ändras till Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet. 

Hälsoboomen från 1980-talet har egentligen aldrig klingat av. Under 2000- och 10-talet har Korpen tagit klivet mot ett modernt motionsidrottsförbund som kompletterar många av de 70-talet förbund som finns inom Riksidrottsförbundet. Korpen är idag på en ständig förändringsresa som är starkt sammanflätad med hela idrottens vision ”Svensk idrott – världens bästa”. Och i slutänden är det ju ändå så att människan behöver en frisk kropp och någonting att hoppas på.