Historia
De kanske äldsta korporationsidrottsklubbarna var regementenas idrottsföreningar, bildade i slutet av 1800-talet. Sotare i Stockholm och hantverkare i Landskrona tränade också idrott i sina yrkessammanslutningar kring sekelskiftet. OS i Stockholm 1912 ökade intresset för idrott på arbetsplatserna, vilket innebar att ett antal korpidrottsföreningar bildades detta år, t.ex. inom brandkår och polis. Dessa tog sedan 1918 initiativet till Stockholms yrkeskorporationers idrottssammanslutning, SYK. Hit slöt sig också Stockholms spårvägspersonals idrottsförening.
I mitten av 1940-talet hade åtta lokala korpidrottsförbund bildats, varav Korpen Stockholm var ett. På initiativ av Korpen Stockholm bildade dessa förbund i februari 1945 Svenska Korporationsidrottsförbundet. Carl-Albert Anderson blev förbundets första ordförande. Under 1950- och 60-talen bildades i rask takt Korpens lokalförbund i flertalet av landets kommuner. Ledarutbildningen hade en stark period under främst 1960- och 70-talen, vilket lade en god grund för Korpens utveckling under senare år. År 1976 invaldes Korpen som ett särskilt specialförbund i motionsidrott i Riksidrottsförbundet (RF).
Korpen består av (1998) ca 170 000 personliga medlemmar anslutna till 270 lokala motionsidrottsförbund. De 19 regionala specialdistriktsförbunden (SDF) är Korpens regionala service- och utvecklingsorgan och svarar bl.a. för en omfattande ledarutbildning med omkring 5 000 utbildade ledare per år. Till Korpen hör också 16 fritidsförbund (FF), vilkas företag och organisationer sammantaget omfattar 800 000 anställda/medlemmar. Exempel på fritidsförbund är Vattenfall, Ericsson, Posten och Polisen.
Förbundsmötet vart tredje år är Korpens högsta beslutande organ, med 225 regionalt anmälda ombud. Riksstämman 1998 fattade beslut om krav på medlemskap för ledare och deltagare i lagidrotter och all övrig ledarledd verksamhet. Beslutet skapar förutsättningar för en snabb tillväxt av antalet medlemmar i Korpen.
Korpidrott är motionsidrott i huvudsak organiserad för anställd personal inom företag, men under de senare decennierna i ökad utsträckning för kamratgäng och andra sammanslutningar. Verksamheten administreras av Korpen, Svenska motionsidrottsförbundet, tidigare Svenska korporationsidrottsförbundet, bildat 1945 (nuv. namn sedan 1989). Omkring en miljon invånare i Sverige deltar varje år i någon aktivitet arrangerad av Korpens lokala motionsidrottsförbund. Från att ha inriktats mot motionsidrott inom företag omfattar Korpens verksamhet numera, förutom den traditionella korpfotbollen, även serier i de flesta boll- och racketsporter liksom gymnastik i olika former och av varierande svårighetsgrad. Därutöver bedrivs en bred friskvårds- och fritidsverksamhet med mängder av olika aktiviteter. T.ex. är Maja Gräddnos-loppet i Uppsala en årligen återkommande löparfest för kvinnor, som samlar 15 000-20 000 deltagare varje år. Korpen genomför även en omfattande friskvårdsverksamhet vid företag, föreslår åtgärder samt arrangerar verksamheter för att förbättra personalens hälsostatus. Ca 10 000 ledare utbildas varje år.
På initiativ av bl.a. Korpen i Sverige bildades 1962 European Federation for Company Sports (EFCS). Inom EFCS arrangeras vartannat år europeiska sportfestivaler med många tusen deltagare, som på "korpnivå" möts i turneringar inom ett stort antal idrotter. År 1991 arrangerade Korpen i Sverige den åttonde sportfestivalen i Norrköping.
Källa: Nationalencyklopedin