Korpens historia
Korpen som organisation går långt tillbaka i tiden. De första Korpklubbarna bildades redan 1912. Solskensolympiaden i Stockholm 1912 blev på många sätt ett genombrott för svensk idrott. Så också för idrotten på arbetsplatserna. Personalgrupper och yrkeskårer bildade egna så kallade korporationsidrottsföreningar. Just 1912 bildades bland annat:
- Stockholmspolisens IF
- Brandkårens IK i Stockholm
- Malmö Polismäns GoIF
- Örebro Poliskårs IF
Det var kanske inte så underligt att rörelsen började i yrkesgrupper med fysiskt krävande arbeten. Men den spred sig snart även till andra yrkesgrupper.
40-talet
Det var dock först efter det andra världskriget som utvecklingen satte verklig fart. 1944 ombildades Stockholms Yrkeskorporationers Idrottssammanslutning till Stockholms Korporationsidrottsförbund, och året därefter, 1945, bildades Svenska Korporationsidrottsförbundet - Korpen - på initiativ av bland annat Stockholms stadsfullmäktiges ordförande, tillika ordföranden i Konsum, Carl Albert Andersson.
Korpen Luleå bildades 1946.
Under 40-talet arrangerades också så kallade "folkidrottsveckor" runt om i landet, där man varvade motionstävlingar med underhållning. Genom dem vände sig Korpen inte bara till folk på arbetsplatserna utan även till allmänheten.
50-talet
Under 50-talet genomfördes en hel rad olika kampanjer, t ex Sverigeloppet, som var en cykeltävling i etapper mellan Haparanda och Ystad. I anslutning till loppet ordnade Korpen lokala cykelarrangemang "i Sverigeloppets spår". "Kul på hjul" var ett annat cykelarrangemang med kontroller och tipsfrågor. Syftet var att få hela familjen att ha en både nyttig och trevlig dag tillsammans.
Tillsammans med Gymnastikförbundet arrangerades "Spänst åt kvinnan". Det var en kampanj för att öka kvinnors aktivitet och engagemang inom motionsidrotten. Tävlingar och aktiviteter, speciellt för kvinnor, men också utbildning av kvinnliga ledare var medel för att nå målet.
Hälsoåret 1958 var Folksams stora jubileumsarrangemang, där Korpen medverkande tillsammans med många andra. Kampanjen innebar ett genombrott för Korpen, liksom för begreppet "familjemotion".
60-talet
60-talet var ett årtionde då Korpen satsade mycket på motion för familjen. Bland annat ordnades SM i familjemotion med lokala uttagningar och finaler på Skansen i Stockholm. En satsning gjordes också på pensionärsmotion, med t ex rikstäckande bowlingturneringar, som blev mycket populära.
Men även arbetsplatserna uppmärksammades. Kampanjen 4M - människan, maskinen, miljön, motion lanserades för att bl a motverka den nya folksjukdomen ryggbesvär, att öka den enskildes kondition och arbetsförmåga, samt att mer allmänt skapa en god arbetsmiljö och därmed öka trivseln och hälsan.
70-talet
Under 70-talet fick motionscyklandet sitt stora genombrott. Överallt ordnades helglopp eller stora cykelarrangemang. Det var också det årtionde då ledarutbildningen tog verklig fart. Många tusen ledare utbildades varje år för sina uppdrag inom de lokala motionsidrottsförbunden.
1971 anordnades en "motionslandskamp" mot Finland. I Sverige samverkade Korpen, Friluftsfrämjandet, Gångförbundet, Orienteringsförbundet och Friidrottsförbundet för att få svenskarna att "lunka-löpa" fem kilometer. Genom Friskusjakten ville man få fler ungdomar att engagera sig i Korpen och genom Aktiv semester skulle semestrande svenskar börja röra sig under semestern, exempelvis med hjälp av motionsgymnastik på badstränderna.
1976 blev Korpen medlem i Riksidrottsförbundet, som ett specialförbund för motion och friskvård.
80-talet
80-talet var decenniet då Prima Liv utvecklades som ett koncept för Korpens friskvårdsarbete. Det var också ett årtionde då motionsgympan fick sitt stora genombrott. Mångkampen var en rikstäckande tävling för femteklassare, arrangerad av Korpen tillsammans med Skolidrottsförbundet. Förutom motion var också information om vettiga frukostvanor en viktig del.
Vid riksstämman 1989 beslutades att förbundets namn skulle ändras till Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet.
90-talet
Under 90-talet ökade konkurrensen inom motions- och idrottssektorn dramatiskt. Många nya, framför allt kommersiella, aktörer dök upp på arenan. De individuella aktiviteterna ökade kraftigt, främst inom gympan. Korpens fältorganisation minskar från ungefär 25 till bara 2 konsulenter. På förbundsstämman 1998 antas visionsprogrammet VISION 2008 och styrelsen beslutar om ett nytt strukturprogram.